Du som är van läsare gör textkopplingar när du läser, kanske omedvetet.
Textkopplingar hjälper oss att förstå innehållet bättre. När vi lär våra barn och ungdomar att läsa så behöver vi också lära dem att hitta strategier för att förstå texterna som de möter – att göra textkopplingar är en strategi och i veckans artikel vill jag försöka bidra med några tips om hur du som möter barn kan använda kopplingar vid läsning. Det blir spännande samtal och det är givande att lyssna på hur våra barn och ungdomar tänker – på så sätt lär vi också känna varandra bättre.
När du högläser eller barnet läser för dig. Passa på att ställa frågor till texten med syfte att göra textkopplingar. Det finns olika textkopplingar. Text till text-koppling, text till mig själv-koppling, text till världen-koppling.
Text till text
Kanske påminner texten du läser om en annan text som du läst? Kanske påminner textens karaktärer, miljö eller händelser om något som du läst någon annanstans?
Text till mig själv
Har du varit med om något av det som du läser? Du kanske kan förstå karaktären eftersom ni har liknande erfarenhet eller upplevelse? Har du mött en liknande miljö?
Text till världen
Den plats du läste om kanske påminner om en plats som ligger någonstans i världen? Händelsen som utspelade sig kanske du känner igen från nyhetsinslag? Boken kanske handlar om barn som inte får gå till skolan – har du kännedom om att det förekommer i världen?
Här kommer ett exempel från årskurs 2. Vi läste berättelsen om pojken som ropade varg. En pojke som vallade får kände sig ensam och ropade flera gånger att vargen kommer. Byborna kom springandes och insåg att pojken skojade. När vargen väl kom och pojken ropade, då kom ingen eftersom de förutsatte att han skojade med dem igen.
Text till text:
Efter läsningen fick eleverna fundera på om de läst någon liknande text? Om de läst någon text som handlar om barn och djur eller texter med budskap, sensmoral.
Text till mig själv:
Eleverna tog kulplanen på skolan som ett exempel. Reglerna säger att om man inte är överens om kulorna träffade varandra så går spelet om. Några barn säger att de inte är överens för att de inte vill förlora sin kula – då upplever några barn att de inte kan lita på den spelaren.
Text till världen:
Jag frågade eleverna om vilken tid de tror att berättelsen utspelar sig. De kom fram till att det nog var längesedan då barn inte arbetar i Sverige men kanske kan det ha skett i ett annat land där barnarbete fortfarande förekommer.
Igen, det är spännande att ta del av barnens tankar och ur deras tankar blir et spännande samtal.
Lycka till!
/Kim Sjöberg, förstelärare på Rörsjöskolan i Malmö
