Sommaren övergår i höst och rutinerna är tillbaks. Lärare har förberett och varit redo att ta emot barn i hela vårt land. Det är en speciell känsla som infinner sig de dagarna innan eleverna kliver in i klassrummet. Det lamineras, fortbildas, samtalas, klipps, klistras, möbleras och förbereds. När sedan eleverna väl kliver in genom dörren fylls man av glädje och arbetet går igång.
Själv har jag lämnat min sexåring i förskoleklass. Spännande att få göra entré som förälder i skolans värld. Det blir extra tydligt för mig hur viktigt det är att samverkan mellan skola och hem fungerar. Att vi har höga förväntningar på varandra och respekterar våra olika roller som förälder vs lärare. Som förälder har man själv en bakgrund och erfarenhet av skolan, den bär man lätt med sig när ens eget barn börjar skolan. Det kan komma att påverka barnets syn på skolan.
Jag tror det är viktigt att man möter skolan med ett öppet sinne och förväntar sig att skolan utför sitt uppdrag på bästa sätt. Det är naturligtvis viktigt att du som förälder har god kontakt med skolan och ställer alla de frågor som du funderar över. Ingen känner barnet bättre än dig och tillsammans med skolan hittar ni bästa möjliga skolgång. Det innebär ändå att du som förälder behöver ha tillit till att skolan gör sitt bästa, ge pedagogerna utrymme att genomföra sitt uppdrag och ha en positiv inställning. Ditt barn kommer att känna av vilken syn du själv har på skolan.
Jag fick en fråga om hur man kan stötta sitt barn på bästa sätt. Mitt råd är att tala positivt om skolan inför ditt barn, om det uppstår situationer så ta det direkt med berörda på skolan men håll barnet utanför eventuellt negativa känslor om skolan. Utgå från att skolan gör sitt yttersta, vi är många som känner stort engagemang för uppdraget och febrilt letar lösningar för att ge varje elev bästa möjliga utbildning. Ge pedagogerna arbetsro, kom ihåg att om vi samarbetar och tar ansvar för våra olika roller så får barnet ut det bästa möjliga.
Var nyfiken på ditt barns skoldagar, visa intresse och fråga vad dagen innehöll och känslorna under dagen. Mitt största råd – läs tillsammans. Ett barn som börjar läsa har ca 500 ord, en sjuåring som läst eller blivit läst för har ca 5000 ord. En 17-åring som läst och blivit läst för har ca 50 000 ord medan en 17-åring som inte läser har ca 5000 ord. Det är stor skillnad på barn som fått möjlighet att läsa mycket, fått möjlighet att lyssna på läsning och fått delta i samtal om läsningen. Jag tycker att det är fantastiskt fint att kunna ge sitt barn så många ord. Skolan kan bidra med mycket läsning, men det räcker inte. För att bli en riktig stjärnläsare krävs läsning även utanför skolan. Dessutom uppkommer spännande samtal i samband med läsning som gör att man kommer varandra närmre.
Jag ser fram emot en spännande höst här på minibladet.se och jag kommer att publicera artiklar varannan vecka som rör barns lärande och läsande. Kom gärna med förslag på rubriker kring skola, hem och läsning som ni tycker är intressant.
