
FOTO: Jeanette Ericsson
Det är färre Vätternkräftor i år än tidigare. Därför är de dyrare än vanligt. Vill du ha stora kräftor kostar de över 500 kronor kilot.
Det har inte fångats så mycket kräftor i Vättern hittills i år. Det kalla vädret har gjort att det inte finns lika många.
Maria Carlén driver ett fiskeföretag i Baskarp. Hon säger att fångsterna i år är hälften så stora som förra året. Kräftorna är inte tillräckligt stora och det dåliga vädret har gjort det svår att fiska.
Kräftorna är därför ganska så dyra. Det kostar 535 kronor per kilo för jumbokräftorna. De normalstora kräftorna kostar 359 kronor för de normalstora kräftorna.
Kräftskiva
En av de viktigaste sommartraditionerna i Sverige är kräftskivan.
I Sverige har vi ätit kräftor sedan medeltiden. Från 1500-talet har kräftan fungerat som festmat för kungligheter. Då åt man de varma. Kräftskivorna där vi äter kräftor hela och kalla är en ganska ny tradition.

Det var på slutet av 1800-talet som kräftfester blev vanligt. Man ville ha ett festligt sätt att ta farväl av sommaren och välkomna hösten. Då hette det kräftsupen. Just namnet kräftskiva kom inte förrän runt 1930.
Att kräftskivan alltid sker i början av augusti är för att kräftorna är redo att fiskas då. Under stora delar av 1900-talet fick man inte fiska kräftor förrän i augusti. Då passade man på att fira när det var dags. Enligt traditionen börjar kräftfisket i Sverige den 7:e augusti klockan 5 på eftermiddagen.
Det finns två typer av kräftor i Sverige. Flodkräftan och Signalkräftan. Vanligast på den svenska marknaden är den turkiska smalklokräftan och röd sumpkräfta från Kina.

Det finns mindre och större kräftskivor. I Malmö har man exempelvis varje år en stor kräftskiva som inleder Malmöfestivalen.
Malmö har flera år slagit världsrekord och varit med i Guinness Rekordbok. Första gången var 1985. Då ordnade man en leverantör som kunde leverera 1,5 ton kräftor. Idag har Malmö inte välrdsrekordet men kräftskivan fortsätter att firas.
Men att äta kräftor är bara en del av kräftskivan. Vanligt är också roliga hattar, haklappar, pappersdukar, svenska flaggor och snapsvisor. Glöm inte heller att suga ut saften ur kräftan. Och förstås att ha roligt.

Vet du hur man delar en kräfta?
Det är färre kräftor
i Vättern i år.
Därför är de dyrare än vanligt.
Det finns inte så många kräftor
i Vättern i år.
Det har varit för kallt.
Maria Carlén har ett fiskeföretag.
Kräftorna är för små.
De har bara fiskat hälften
jämfört med vad de brukar,
säger Maria.
Det finns inte så många kräftor.
Därför är de dyrare än vanligt.
Kräftskiva
Kräftskivan är en svensk tradition.
Förr hette det kräftsupen.
Kräftskivor är vanliga i augusti.
Då är kräftorna stora nog
att fiskas.

Många har roliga hattar
och sjunger snapsvisor
på kräftskivan.

Vi har ätit kräftor
sedan medeltiden i Sverige.
Då var det festmat
för kungar.
Vet du hur man delar en kräfta?
Malmö i Guinness Rekordbok
Malmöfestivalen inleds alltid
med en kräftskiva.
Den har slagit flera världsrekord.
Sista gången var år 1994.
Då åt de 91 500 kräftor.