Den senaste tiden har det kommit många nyheter om situationen mellan Ryssland och Ukraina. Men det är inte alltid informationen är sann och det kan vara svårt att veta vad man ska tro på.
Det är nu krig i landet Ukraina i östra Europa. För några dagar sedan skickade nämligen Ryssland in soldater i Ukraina för att försöka ta över landet.
Redan för några månader sedan blev det stora nyheter när Ryssland började samla soldater vid gränsen till Ukraina.
Under hela den här tiden har det kommit många nyheter och mycket information om vad som händer mellan Ryssland och Ukraina.
Men all information är inte sann. Osann information som har skapats med flit för att lura människor kallas för desinformation.
Ett exempel på osann information som har spridits hände för några veckor sedan. Då sa Ryssland att de höll på att skicka bort soldater från gränsen till Ukraina. Samtidigt sa flera andra källor att Ryssland höll på att skicka fler soldater till gränsen till Ukraina.
Det kom alltså nyheter och information som helt sa emot varandra. I sådana fall kan det vara väldigt svårt att veta vad man ska tro på.
För några dagar sedan höll Sveriges statsminister Magdalena Andersson ett tal. Hon sa då att alla människor i Sverige måste vara försiktiga och se upp för desinformation.
SVT har intervjuat en professor i journalistik som heter Gunnar Nygren. Han säger att information kan användas som vapen.
Ett sätt kan vara att skicka ut väldigt mycket information som säger olika saker. När man gör så blir det svårt för människor att veta vad som egentligen händer.
– Man brukar säga att krigets första offer är sanningen. Information har blivit mycket viktigare än militära medel, det ser vi väldigt tydligt från bägge sidor i dag, säger Gunnar Nygren till SVT.
Veckans fördjupning: Desinformation
Vad är desinformation?
Desinformation är när någon, exempelvis en organisation eller ett land, medvetet sprider information som inte är sann.
Genom att sprida desinformation kan man få människor att tro på något annat än det som är sant. Man kan också få människor att bli osäkra på vad som egentligen är sant.
Tanken med desinformation är att få människor att göra som man själv vill. Det kan till exempel vara att få människor att rösta på ett visst sätt i ett val.
Desinformation har också länge blivit använt under krig. I krig kan desinformation nämligen bli använt för att lura landet man krigar mot.
Propaganda
Det finns många olika sätt att påverka människor genom information. Propaganda och fejknyheter är två exempel som liknar desinformation på många sätt.
Propaganda är till för att väcka särskilda känslor hos människor för att få dem att tycka och göra på ett visst sätt. Det kan vara känslor som rädsla, ilska eller stolthet.
Människor som skapar propaganda använder ofta bilder och texter för att få fram känslorna.
Propaganda behöver inte vara osant. Men det är viktigt att vara källkritisk och fundera på vem som har skapat propagandan och varför den vill att människor ska känna på ett visst sätt.
Fejknyheter
Fejknyheter är en form av desinformation. Fejknyheter är gjorda att se ut som vanliga nyheter för att människor ska tro att informationen är sann trots att den inte är det.
Fejknyheter har blivit vanligare eftersom det är lätt att sprida dem via sociala medier.
Det kan ibland vara svårt att veta om en nyhet är fejk eftersom människor som skapar fejknyheter gör sitt bästa för att få dem att likna riktiga nyheter.
Deep fake är något som kan användas i fejknyheter och annan desinformation. Genom deep fake kan människor till exempel skapa videoklipp som kan se väldigt äkta ut även om de inte är det.
Här nedanför kan du se en deep fake-video från en brittisk tv-kanal. Kanalen har skapat en julhälsning från någon som ser ut och låter som drottningen. På så sätt vill de visa hur lätt det är att bli lurad. Klicka för att se drottningen dansa. (ENGELSKT TAL/TEXT).
Källkritik
Desinformation har alltid funnits men sociala medier och dagens teknik gör det lättare att sprida osann information och få den att verka sann.
Därför är det viktigt att vara källkritisk. Med det menas att man inte direkt bara tror på det man läser, ser eller hör.
Innan vi tror på informationen måste vi därför besvara några källkritiska frågor. Tre saker att fundera på är vem informationen kommer från, varför informationen sprids och om finns det pålitliga källor som sprider samma information.
Här kan du lära dig mer om källkritik.
Just nu kommer det mycket information
om vad som händer i Ukraina.
Det är bra att många journalister
berättar om vad som händer där.
På så sätt kan världen förstå
och försöka hjälpa människorna i Ukraina.
Men all information man ser är inte sann.
Ibland skapar människor
information som inte är sann, med flit.
Det kallas för desinformation.
Ett exempel på desinformation
kom för bara några veckor sen.
Då sa nämligen Ryssland
att de höll på att flytta sina soldater
bort från Ukraina.
Men det var inte sant.
Gunnar Nygren är professor i journalistik.
Han säger att information har blivit
mycket viktigare än hur stor armé man har.
Veckans fördjupning: Desinformation
Vad är desinformation?
Desinformation är ungefär som en lögn.
Det är alltså information som någon vet är fel
men den säger eller skriver det ändå.
Desinformationen kan komma från
en organisation eller ett land
som inte vill att alla andra ska veta sanningen.
När någon sprider desinformation
blir människor ofta osäkra på vad som är sant.
Det kan också vara en anledning till
varför någon vill sprida desinformation.
Propaganda
Propaganda är en typ av information.
Propaganda används för att
väcka särskilda känslor hos en grupp människor.
Propaganda behöver inte vara osant.
Men de som gör propagandan
vill alltid att du ska reagera på ett visst sätt
när du ser eller hör propagandan.
Därför är det viktigt att fundera på
vad de som skapade propagandan vill.
Fejknyheter
Fejknyheter är en form av desinformation.
Fejknyheter är gjorda
för att se ut precis som vanliga nyheter.
Men det som står är inte sant.
Fejknyheter har blivit vanligt på senare tid
eftersom det är lätt att sprida fejknyheter
via till exempel sociala medier.
Det finns något i fejknyheter
som kallas för deep fake.
Med deep fake kan man skapa bilder och filmer
som ser väldigt verkliga ut
men som faktiskt är skapade i en dator.
Källkritik
Desinformation har alltid funnits.
Men med ny teknologi som deep fake
kan man göra mer trovärdig desinformation.
Därför blir det viktigare och viktigare
att vara källkritisk.
Någon som är källkritiskt
tror inte direkt på allt den läser och hör.
Källkritiska människor är bra på att kolla upp
vad som stämmer och inte.
Vill du bli mer källkritisk
kan du börja med att alltid fundera över tre frågor
när du läser eller hör någon information.
- Vem kommer informationen från?
- Varför sprider någon den här informationen?
- Finns det andra pålitliga källor
som säger samma sak?
Här kan du lära dig mer om källkritik.
Vill du ser en video som är deep fake?
Här är en video på Storbritanniens drottning.
Men det är inte hon som pratar
utan videon är gjord i en dator.