Veckans fördjupning: Första april

Nu är det snart första april. Då både lurar vi och blir lurade.


Den första april varje år gäller det att se upp. I tidningar och andra medier är det tradition att hitta på skämtnyheter för att lura läsarna och tittarna.


Ofta är skämtnyheterna lättsamma och humoristiska. Det brukar också finnas ledtrådar om att nyheten är ett skämt, till exempel genom intervjupersonernas namn. Kanske heter personen Luring eller liknande i efternamn. Efteråt avslöjar tidningen vilken nyhet som var aprilskämtet.


Ett känt aprilskämt kom redan 1962. Då sa SVT att det fanns ett lätt sätt att få färg-tv: det var bara att klippa sönder nylonstrumpor och fästa framför tv:n så skulle tv-bilden bli i färg.


På den tiden hade inte människor färg-tv. I stället var tv-bilden svartvit. SVT:s teknikexpert Kjell Stensson sa till tittarna att strumpan skulle börja ljuset så att bilden skulle bli i färg.


Det var så klart helt påhittat, precis som alla andra aprilskämt.


TV4 har intervjuat en professor i klinisk psykologi som heter Per Carlbring. Hans jobb går ut på att förstå hur vi människor tänker och fungerar.


Det finns ingen psykologisk forskning kring aprilskämt. Men han har förslag på vad som behövs för att skapa ett bra aprilskämt om nyheter.

– Det ska gärna vara en ganska bred nyhet. När man börjar läsa den ska man tycka att det verkar vara intressant, säger Per Carlbring.


I nyheten ska det finnas ledtrådar som får en att tänka att det nog inte är sant.

– Till slut förstår man att det inte är på riktigt. Då känner man sig smart. Det tror jag kännetecknar ett bra aprilskämt, säger han.


Han säger också att det kan vara bra att tänka efter om man ofta blir lurad på första april. Blir man ofta lurad på första april finns det en risk att man blir lurad på andra dagar också.

Veckans fördjupning: Första april

Aprilskämtets historia

Att skämta och lura varandra den 1 april har länge varit tradition i Sverige och flera andra länder. Men trots det är det ingen som säkert vet hur det började och varför det blev just den 1 april. Men det finns många olika teorier.


Det finns källor som visar att människor skämtade på den dagen redan på 1500-talet. I mitten av 1600-talet började människor i Sverige att ”narra april”, som man på den tiden kallade aprilskämt för.

Synvinklar och jagedumm-piller

Förr i tiden gick aprilskämten ofta ut på att ge varandra påhittade uppdrag. Ett sådant uppdrag kunde vara att köpa jagedumm-piller på apoteket eller be någon hämta en synvinkel. En synvinkel låter lite som att det är ett verktyg, men det är ett ord som betyder ungefär ”perspektiv”.


På den tiden var det vanligt att människor hade olika aprilskämt beroende på vad de hade för jobb. Snickare kunde till exempel be sina snickarelever att gå och köpa påhittade saker som till exempel spikolja.

Första april i medierna

På första april är det tradition att tidningar och andra medier skämtar. Så är det i Sverige och i många andra länder.


Det tidigaste aprilskämtet som har blivit hittat i en tidning är från år 1846. Det året publicerade tidningen Evening Standard i Storbritannien en annons om en åsnevisning i utkanten av London. Människorna som åkte dit för att titta på åsnorna hittade inga. Det visade sig att det var de själva som var åsnor som hade gått på skämtet.

Dumma fiskar!

Många länder har som tradition att skämta den 1 april. I historien har det också funnits många kulturer som har haft som tradition att skämta på våren.


När vi lurar någon på första april kan vi i Sverige säga ”April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill”. Andra länder kallar den som blir lurad för andra saker. I Storbritannien är den som blir lurad en April fool (en aprilidiot) och i Frankrike är den en poisson d’avril (en aprilfisk).