Vilda djur har det svårt

En bergsgorilla. Foto: Paul Robinson.

Världsnaturfonden WWF har gjort en ny rapport. Den visar att de geografiska bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med 69 procent under de senaste 50 åren. Ett geografiskt bestånd är en plats där en viss djur- eller växtart lever. 


Inom gruppen vilda ryggradsdjur räknas däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur. Att geografiska bestånden minskar för de här djuren beror framför allt på oss människor. Vi breder ut oss över världen så att djuren har mindre plats att vara på. Det kan till exempel vara att vi tar bort skog, men det beror också på att jakt, fiske, föroreningar, klimatförändringar och invasiva arter. 


En invasiv art är en växt eller ett djur som människan har flyttat till en plats där den inte borde vara. I Sverige finns växten jättelokan bland de invasiva arterna. Bland djuren finns till exempel tvättbjörnen som kommer från Nord- och Centralamerika.


Olle Forshed är regnskogsexpert på Världsnaturfonden WWF. Han säger att det är väldigt allvarligt att bestånden minskar, men att det går att göra saker för att djuren ska må bättre. 

– Det finns ju många fall där vi har haft en akut situation som man lyckats vända, säger han till SVT.

Världsnaturfonden är en organisation
som jobbar med djur och natur.
Världsnaturfonden brukar kallas WWF.
WWF har skrivit en ny rapport om vilda djur.

 

WWF:s rapport visar att de vilda djuren
får mindre och mindre plats att leva på.
WWF undersöker nämligen något
som de kallar geografiskt bestånd.

 

Ett geografisk bestånd är den plats
som en viss art lever på.
De vilda djuren har alltså
fått mindre yta att leva på.

 

Det beror på att människor
tar över de vilda djurens platser.
Till exempel kan vi ta bort skog
eller fiska upp mat för andra djur i haven.

 

Men människor kan också hjälpa djuren.
Olle Forshed jobbar på WWF.
Han säger att det finns många exempel på
när människor har hjälpt vilda djur.