Bris: Så drabbas barn av gängkriminaliteten

Barnrättsorganisationen Barnens rätt i samhället (Bris) har nyligen släppt en rapport om hur gängkriminaliteten påverkar barn i Sverige.

Under sommaren har Bris släppt rapporten Barns rättigheter i skottlinjen. Genom rapporten vill barnrättsorganisationen lyfta hur barn i framför allt utsatta områden påverkas av gängkriminalitet.

– Det drabbar särskilt barn som växer upp i landets så kallade utsatta områden, eftersom det i hög utsträckning är hos de lokalt etablerade gängen som rekryteringen av unga sker och mycket av kriminaliteten och det dödliga skjutvapenvåldet finns, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog i ett pressmeddelande.

Under våren har Bris träffat 35 barn som går i sjätte och nionde klass på skolor i Göteborg, Haninge och Linköping. Skolorna ligger i tre av de 61 områden som polisen klassar som utsatta.

En del av barnen berättar om explosioner och skottlossningar och många av dem har sett brända bilar. Några av barnen berättar också att de misstänker att det säljs narkotika i deras närområde.

År 2021 räknade polisen i Stockholm med att minst hälften av de kriminella nätverken använde sig av barn under 16 år. Att minderåriga riskerar mildare påföljder gör att de är eftertraktade av gängen för att begå våldsbrott och sköta narkotikadistribution.

Men barnen som Bris har intervjuar vittnar inte bara om hur gängkriminaliteten i sig påverkar deras vardag. Även samhällets åtgärder påverkar.

En majoritet av de äldre barnen har erfarenhet av att ha blivit stoppade och visiterade av polisen. Flera av barnen berättar för Bris att det kändes förnedrande och obehagligt att bli visiterad utan att förstå varför.

Slutsatsen från Bris är att flera förändringar behövs. Organisationen vill att barnperspektivet ska få en större roll i både diskussionen om gängkriminaliteten och i arbetet med att stoppa den. Bris lägger även stor tonvikt vid det förebyggande arbetet.

– Forskare och professionella i rapporten är överens om att det förebyggande arbetet är helt avgörande. Ändå läggs den politiska tonvikten idag på kortsiktiga, repressiva åtgärder. Ett perspektivskifte till tidiga insatser krävs och behöver prioriteras för att motverka att barn hamnar i kriminalitet och för att främja goda uppväxtvillkor för varje barn. Det kan inte vänta, säger Magnus Jägerskog.

Text av Felicia Green

Fler Artiklar