Barns skärmtid lyfts ofta som något dåligt. Men ur inlärningssynpunkt är det viktiga hur skärmarna används.
Enligt en studie från Linköpings universitet har barns skärmtid ökat under pandemin.
Skärmtid är ett omdebatterat ämne, men ur inlärningssynpunkt är det viktigare hur barnen använder skärmarna snarare än hur länge.
– Både barn och vuxna lär sig sämre från skärmar än från verkligheten. Det som visas på skärmen är nämligen inte anpassat för den som tittar. Därför är det viktigt som förälder att hjälpa barnen att koppla det de ser på skärmen till verkligheten, säger Annette Sundqvist.
Hon är biträdande professor i psykologi på baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet. Hon säger att det är förlegat att prata om skärmtid.
I stället, säger hon, är det viktigt att från en tidig ålder skapa en dialog med barnen om det de ser på skärmarna. Interaktion är nämligen avgörande för att barn ska lära sig. Därför är det långa ensamtittandet problematiskt ur inlärningssynpunkt.
– Men om föräldrar hjälper sina barn att koppla det de ser på skärmarna till verkligheten är det inte stor skillnad på en skärm och att läsa en bok tillsammans, säger Annette Sundqvist.
Hur bör föräldrar resonera kring skärmar?
– De bör tidigt bestämma sig för hur de vill att deras familj ska göra. Men det gäller också att ha en öppen dialog och ändra allt eftersom olika behov uppstår. Diskutera och fatta informerade beslut, låt inte bara saker hända. Men man måste också vara realistisk och att se till helheten. Det är negativt om barnet tittar på digitala medier ensam flera timmar om dagen, men om det händer en dag när man är sjuk spelar det inte någon större roll.
Text av Felicia Green
