Tack alla duktiga minireportrar!
Under våren har Minireportarna fortsatt skicka in fantastiska bidrag till MiniBladet. Tack för alla fina reportage och läsarbilder! Många har blivit publicerade på webben och i pappersupplagorna hos våra medverkande tidningar.
Här är vinnarna bland läsarbilderna i alla våra lokala regioner (vinnarna bland reportagen kommer presenteras den 8 juni!):
Nationell tävling inom källkritik: ”En bild – två betydelser”
Tävlingen gick ut på att visa hur man luras med bilder genom att byta ut rubrik och bildtext.
De boende rasar
Det är många upprörda känslor bland dem som bor strandnära här. De gillar inte att det ska byggas ett hotell precis vid strandkanten.
– Det förstör hela vår utsikt, säger Greta Andersson uppgivet och en smula irriterat.
Jubel bland grannarna
De som bor här kan till sommaren njuta av en härlig sandstrand som kommunen nu ska börja iordningsställa.
– Det betyder mycket för vårt lilla samhälle, säger Ture Fransson. Det blir kul med fler folk i rörelse här!
Klass 4 Musikugglan, Karlskrona
Juryns motivering: Med kvällstidningtsliknande rubriker blir skillnaden i betydelse total.
Bildtexterna är välformulerade och lika trovärdiga. Vad är egentligen sant?
Läsarbild: Kompisbänken
Att leka stoja och ha kul är en rättighet för var och en.
Sätt dig här så får du en vän!
Vi har tillverkat och håller på att måla en bänk till skolgården dit man kan gå om man ej har någon att leka med.
Vår slöjdlärare Anders Lindskog har hjälpt oss. Vår klasskamrat Siddhant har kommit med idén.
Vi har handlat färg och bänken skall gå i Carl Larsson- färgerna grönt och rött (kallas allmoge). Bänken skall få skor och stövlar av plåt också.
Text och foto: Klass 2C, Ängslättskolan, Bunkeflostrand
Reportage: Sju sorters djur på 4H-gård
Minireportern Gabriella från Nya Östra skolan i Eslöv har besökt en 4H-gård.
På 4H-gården i Eslöv är det fyra stycken som tar hand om djuren på sin fritid. En av dem är Natalie.
Hur många djur har ni?
– Det finns sju olika sorters djur. Vi har till exempel grisar, hästar, katter, höns, får och chinchillor, säger Natalie.
Får man klappa dem?
– Ja, man får klappa djuren hur mycket man vill men inte mata dem.
Vilka tider har ni öppet för besökare?
– Vi har öppet på vardagar mellan klockan 8-11 och 17-18. På helgerna är det öppet mellan kl 14-15.
Det var mycket spännande och roligt att komma till en 4H-gård. Vill du hälsa på på det här stället så är det öppet för besökare.
Text: Gabriella Persson, 3a, Nya Östra skolan, Eslöv
Läsarbild: Vår snögubbefamilj
På vår bildlektion så skapade och skulpterade vi fram den här gulliga, fina snöfamiljen.
Vi diskuterade fram hur familjen skulle byggas och hjälptes åt och samarbetade för att få ihop denna fina familj.
Vi fick morötter från kökspersonalen och sedan samlade vi in stenar och pinnar som vi använde till bygget av snögubbarna.
Det var perfekta omständigheter att bygga snögubbarna då det var massor av alldeles härlig nyfallen kramsnö.
Vi var mycket stolta över våra snögubbar och kände oss nöjda med dem. Vår lärare och en hel del andra personer som gick förbi fotograferade vår snögubbefamilj.
Till sist gick vi in och hängde upp våra våta kläder i torkskåpet och skrev denna text tillsammans.
Text och foto: Klass 3a, Årbyskolan, Eskilstuna
Reportage: Kyrkvaktmästarens sista visning
Christer Eriksson började jobba som vaktmästare i Klosters kyrka för 50 år sedan, men nu går han i pension. Klass 3a på Årbyskolan var den allra sista grupp han visade kyrkan för. Det blev en bra lektion i källkritik.
Christer Eriksson var fyra år gammal när han besökte Klosters kyrka för första gången. Han föddes 1955 och började jobba som vaktmästare i kyrkan redan när han var 14 år. Men mellan 1977- 2004 gjorde han ett uppehåll i sin tjänst och jobbade som musiklärare, busschaufför och taxichaufför.
Christer berättar att det var kung Gustaf V som tog beslut om att kyrkan skulle byggas. Han bestämde att det skulle vara en alldeles ny och modern kyrka som inte innehöll några gamla saker.
– Den som ritade kyrkan var arkitekt Otar Hökerberg. Den har två torn trots att det inte är en domkyrka. Tornen lutar så att de ska se högre ut än vad de är, berättar Christer och fortsätter:
– Kyrkan var färdig 1929, alltså blir den 90 år i år. Så på Kristi Himmelsfärdsdagen kommer det att firas med stort tårtkalas i kyrkan.
Kyrkan skulle egentligen ha byggts bredvid Slottsskolan, högt uppe på Slottsbacken, men kungen bestämde att kyrkan skulle ligga centralt och mitt i staden. Det blev som kungen sa.
Men det skulle bli dyrt att bygga kyrkan. Som tur var fanns en rik dam i Eskilstuna som hette Fredrika Zetterberg. Hon var ägare av Tunafors fabriker.
– Hon brukade skänka pengar till fattiga barn och hon gav ett bidrag för att kyrkan skulle kunna byggas. Det var på 50 000 riksdaler vilket motsvarar 600 000 kronor idag, berättar Christer.
Christer berättar vidare att det gick åt 1,4 miljoner röda tegelstenar för att bygga kyrkan och varje tegelsten väger 6 kilo. När vi frågar Christer hur han kan veta exakt hur många tegelstenar som gått åt, berättar han att fakturan och kvittot från beställningen fanns kvar i en pärm inne på expeditionen. Dessutom hade murarbasen redovisat allt som han och de andra murarna hade gjort varje dag.
Innan besöket försökte vi hitta fakta om kyrkan. Det var ganska skilda uppgifter vi hittade, men när Christer berättade så föll många bitar på plats. Han kändes som en säker källa.
Text och foto: Alla i klass 3a, Årbyskolan, Eskilstuna
FAKTA
- Kyrkan är 63 meter hög, 75 meter lång och 25 meter bred. Takhöjden inne i kyrkan är 22 meter.
- Det finns flera vackra glasfönster inne i kyrkan. Bland annat ett fönster med 14 bilder som visar berättelsen om Eskil.
- Kyrkan kostade 1,3 miljoner att bygga. Det är 250 miljoner kronor i dagens värde.
- Kyrkans altare är byggt i fel väderstreck. Det ska peka mot öster men pekar mot norr istället.
Läsarbild: Längtar till sommaren
Simon älskar sommaren. Han längtar redan. Skolgården blir snart tom.
Text: Simon van Den Bergen och Liam Vukoja, klass 2 Orrholmsskolan, Karlstad
Foto: Liam Vukoja
Reportage: Lärorikt med kycklingar i klassrummet
I klass 6c på Jättestenskolan i Grums är det äggkläckning på gång för tredje året i rad. Genom att studera kycklingarna har klassen lärt sig mycket om evolutionen.
Kläckningsmaskinen som används i klassen är automatisk. Maskinen vänder på äggen själv och ser till att temperatur alltid är 37,7 grader. För att det ska bli en fostertillväxt behöver det vara minst 37 grader.
Äggen ligger i maskinen i sammanlagt 21 dagar, men efter 18 dagar slutar äggen att vändas för att kycklingarna ska lägga sig rätt. Klassen hjälps åt att ta hand om äggen genom att vattna dem varje dag.
När äggen väl har kläckts har man kycklingarna i en bur i klassens grupprum. Där finns också en värmelampa som kycklingarna behöver ha för att överleva. De ska vara under värmelampan i cirka tre veckor.
Idén till att kläcka kycklingar kom när klassen pratade om evolutionen och hållbar utveckling. Genom att studera kycklingarna har eleverna till exempel lärt sig att kycklingar har en tagg på näbben för att kunna ta sig ut ur skalet.
Text: Hanna Lindholm och Olivia Svensson, 6c, Jättestensskolan, Grums
Läsarbild: Titta upp!
Tre elever från Storsjöskolan har gjort en undersökning där de har kollat hur många som svarar när någon säger hej. Tyvärr är det bara 9 av 20 som hejar tillbaka. Det vill vi ändra på!
Vårt samhälle måste bli trevligare. Tänk om alla skulle heja tillbaka, titta upp från sina mobiler och faktiskt prata med varandra.
Vänliga veckan är en vecka då man ska vara lite trevligare och snällare än vad man kanske brukar vara. Vi skulle kunna försöka att i alla fall 15 av 20 svarar när någon säger hej på vänliga veckan.
För just nu bryr sig ingen om vänliga veckan. Tänk på de som aldrig får en snäll komplimang, de kanske inte ens får ett hej på en hel vecka. På vänliga veckan blir du kanske den personen som ger hopp om att de också är älskad av någon. Tänk till!
Text: Ida Hällman, Mia Ström, Lydia Hedman och Sandra Abu Mdaighem, 5b, Storsjöskolan, Umeå
Foto: Mona Ögren
Reportage: Läger i Piparböle
Det är torsdag eftermiddag och jag är i Piparböle. Klass 5m och 5a är här för att ha lägerskola. De tycker att det ska bli spännande och det tycker jag med.
Solen skiner och träden kastar skuggor på marken. Luften är klar och skön att andas in. Skogen vid sjön är full av femmor från Backens skola. En figur kommer gående mot mig. Hon har mörkbrunt hår och gröna ögon. Tjejen heter Sylva Appelblad och är elva år. I femman får klasserna åka till Piparböle på lägerskola. I alla fall Backens skolas eleverna får det.
– Det är kul för att man får vara ute och sova i tält, säger Sylva och ler.
Tradition
På Backens skola har de en tradition att varje år åker femmorna på lägerskola vid Piparböle i två dagar. De sover i tält och lagar lunchen själva.
– Lägret har nog en stor betydelse för oss elever, säger Sylva.
Piparböle
Piparböle är en badplats bredvid en skog. Där har Backenskolan länge haft traditionen att tälta och ha en lägerskola om naturen. Det är en vacker plats.
– Det är bra att man får vara utan telefoner och annat elektroniskt ett tag. Man måste kunna njuta av naturen, säger Sylva.
Sylva försvinner ner mot vattnet och jag funderar på att hyra ett tält och fara hit och campa. Det verkar ganska kul.
Text: Olivia Nordström, 5m, Backens skola, Umeå
Läsarbild: Kickgänget
På rasten kör vi kickbike och vi parkerar dem på bänken.
Text: Szymon Zajac, Erik Kyllönen och Sigge Karlsson, klass 3, Mjällby skola, Sölvesborg
Foto: Erik Kyllönen
Reportage: Den röda stugan
Peter Sandborg är 65 år och han är pensionär. År 2011 började han bygga sin första stuga, då jobbade han som lärare på Saltöskolan. Peter gillar att spela schack, läsa böcker och lösa korsord.
En molnig måndag åkte vi till Peter för att se hans stuga. In genom den täta skogen ligger hans röda stuga. Bredvid stugan finns det en gård som består av tre hus.
Peter tog emot oss och visade oss sin första stuga som han också byggt. Han hade en säng, en mikro, en liten spis, ett litet kylskåp och så klart: en kaffebryggare.
– Jag sover här inne om nätterna medan jag bygger klart den stora stugan, säger Peter.
Är det roligt att bygga?
– Jag tycker att det är roligt men ibland är det enformigt, framför allt nu när jag håller på med isoleringen på taket. Jag har en kompis, som bor i närheten, som ibland hjälper mig.
Hur stor kommer stugan att bli?
– Ungefär 55 kvadratmeter.
När vi har tittat på hans bygge går vi till grannens gård. På gården finns lamm och höns. Ägaren till gården klöv ved men visade oss runt och berättade om sin gård. Han visar gamla jordbruksmaskiner som de använde förr i tiden.
Innan vi åkte grillade vi korv hos Peter och fick kakor till efterrätt. Sedan kom vår skjuts och hämtade hem oss igen.
Text: Iza Frost och Tor Henrysson Brorson, klass 6, Saltöskolan, Karlskrona
Läsarbild: Vårtecken i Piteå
När detta skrivs är våren ännu inte kommen till Piteå. Det närmsta vi har ett vårtecken är grusiga snöhögar men Felix Wiklund, Kajsa Westman och Lukas Åström nöjer sig gott med det.
Text och foto: Simon Svensson, 6b, Pitholmsskolan, Piteå
Reportage: Naturskolan läggs ned
På grund av budgetskärpningar i skolan kommer Piteå Naturskola tvingas lägga ned. Beslutet väcker känslor, inte minst hos skolbarnen. Det här reportaget kommer gå i botten med vad Naturskolan är och betyder för skolor.
Naturskolan grundades år 2007 och består av de två NO-lärarna Stefan Bergmark och Stefan Eriksson. Målet med Naturskolan är att öka intresset för kunskap och nyfikenhet inom NO ämnen samt teknik. Naturskolan är en kommunal resurs riktade för elever i årskurs 4-6.
– Naturskolan hjälper eleverna att komma ut, man får uppleva naturvetenskapen med olika sinnen. En utelektion är mer minnesvärd än en vanlig genomgång i klassrummet, säger Stefan Eriksson.
Naturskolan bokas av lärare. Det finns en uppsättning av teman att välja mellan bland annat Elden som praktiseras utomhus. Temat involverar eldens användningsområden och innebär att eleverna gör praktiska övningar som till exempel koka te på vanliga barrtyper. Övningen innefattar även teori inomhus.
Mikro och Makro är också ett tema. Temat praktiseras huvudsakligen inomhus. Eleverna får lära sig att tänka på ett vetenskapligt sätt och en rad av olika mätenheter gås igenom under genomgången. Eleverna får även ta tillfället i akt och använda mikroskop samt parabolmikrofon.
Ett annat tema är Bio- och Tekniklabb där eleverna besöker Porsnässkolan i Norrfjärden och får undersöka och laborera med naturvetenskapliga och tekniska övningar. Biolabbet gör det möjligt för eleverna att studera reptiler, fiskar, insekter och leddjur på nära håll. Eleverna får en chans att följa med bland de olika miljöer och beteenden som djuren visar. Tekniklabbets övningar handlar om vägen för en produktidé till prototyp och vidare till marknaden. Även tekniska koncept praktiseras.
Eftersom kommunen skärper budgeten för skolan med 23 miljoner kronor kommer en del resurser att tvingas lägga ned, däribland Naturskolan. Många elever tycker illa om beslutet och ser gärna att Naturskolan förblir öppen. Edvard Nyström, 6b, Pitholmsskolan, tycker att förslaget om nedläggning inte är nödvändigt och att man kan spara pengar på andra saker.
– Naturskolan är bra och man lär sig mer och på ett roligare sätt. Det kan vara skönt att koppla av från vanligt skolarbete och gå ut ibland.
Även lärare är missnöjda med beslutet, Marita Berglund jobbar på Pitholmsskolan och tycker att nedläggningen är väldigt tråkig.
– Naturskolan är ett jättebra komplement till vanliga skolan, det är ett värdefullt inslag och tillför fördjupning och fältstudier till undervisningen. Naturskolans sätt att lära ut är annorlunda och undersökande.
Även Stefan Erikssons är övertygad om att Naturskolan är viktig.
– Det är tråkigt, jag tror att det behövs. Man måste få en relation med naturen för att förstå vad som händer runt omkring oss.
Kort och gott kan man beskriva Piteå Naturskola som ett värdefullt och lärorikt komplement till kommunens skolor. Det är väldigt synd att nedläggningen måste ta plats. Barnen tappar en viktig lärokälla och går miste om kunskap.
Gör barnen en tjänst, behåll naturskolan!
Text: Simon Svensson och Agnes Stenmark, 6b, Pitholmsskolan, Piteå