Veckans fördjupning: Norrsken

Grönt norrsken på natthimlen ovanför snötäckta granar.

Grönt norrsken är vanligast. Foto: Pixabay

Just nu är det mer aktivitet än vanligt på solen. Därför finns det större chans att få se norrsken.


Solen är den stjärna som ligger närmast oss. Den är mycket varm, solens yta är ungefär 5 000 grader. Inuti är den flera miljoner grader varm.


Det är bland annat tack vare solen som det kan finnas liv på jorden. Utan solen hade jorden varit kall och mörk.


Solen ger också ifrån sig partiklar som når jorden. När partiklarna krockar med vår atmosfär skapas det ett sken som ofta kan ses längst i norr och längst i söder på planeten.


Nu har vi kommit in i en period då solen är mer aktiv och skickar ut mer partiklar.

SVT har intervjuat en astronomi-expert som heter Jim Gage. Han är ordförande för en astronomiförening i Västerås. Han säger att den ökade solaktiviteten kommer att ge oss mer norrsken.

– Det var 20 år sedan vi såg så här mycket solaktivitet, så vi har en ökning av norrsken nu i sex, sju år framåt, säger Jim Gage.


Fram till år 2025 kommer chansen att se norrsken att öka. I vanliga fall är det mest människor som bor väldigt långt norrut som har chans att se norrsken, men de kommande åren kommer norrsken att synas längre söderut.


Text av Felicia Green





I klippet nedan berättar myndigheten Rymdstyrelsen mer om norrsken.



Veckans fördjupning: Norrsken



Partiklar från solen

Norrsken är ett ljusfenomen på himlen. Skenet kan vara rött, blått eller grönt och rör sig över natthimlen. Norrsken finns året runt, men ju mörkare himlen är desto större chans är det att se det. 


Skenet skapas av partiklar från solen. Solen ger ifrån sig partiklar från sin yta. Vissa av partiklarna kommer till jorden.


När solpartiklarna kommer in i vår atmosfär krockar de med atomer och molekyler som redan finns här. Genom krockarna bildas skenet som vi människor kan se från marken.

Partiklar från solen skapar norrsken. Foto: Pixabay


Borealis och australis

Solpartiklarna som kommer till jorden dras mot jordens poler. Det finns en pol längst i norr på jordklotet och en längst i söder.


Ju närmare man är en av polerna desto vanligare är det att se norrsken, eller sydsken som man kallar skenet vid sydpolen.


Norrskenet har också ett latinskt namn. På latin heter det aurora borealis. Sydsken heter aurora australis.

Norrsken finns i norr och sydsken finns i söder. Foto: Pixabay


Norrsken vanligare nu

Ibland blir solen mer aktiv och ger ifrån sig mer partiklar än vanligt. Så är det just nu och så kommer det att vara de kommande åren.


Senast det kom så här mycket partiklar från solen var för 20 år sedan. Att det kommer så mycket partiklar gör att norrskenet nu kan ses även längre söderut i Europa.


Partiklarna från solen kommer att öka fram till år 2025. Var du än bor i Sverige har du därför en chans att se norrsken de kommande åren.

Foto: Pixabay

Sillar och rustningar

Under tusentals år såg människorna skenet på natthimlen utan att veta vad det berodde på. Människor i olika tider och kulturer har därför haft olika förklaringar på vad skenet är för något.


På vikingatiden trodde människorna att norrskenet var valkyriornas rustningar som glänste. Valkyrior är kvinnliga krigare i den nordiska mytologin.


Förr trodde svenska fiskare att skenet var reflektioner från stora sillstim som simmade i vattnet. Norrskenet sågs därför som ett bra tecken.

Förr trodde fiskare att himlen speglade sillstim i vattnet. Foto: Pixabay



Just nu är det mer aktivitet
på solen än vad det brukar vara.
Det betyder att solen
ger ifrån sig mer partiklar än vanligt. 

 

När solens partiklar krockar med
jordens atmosfär blir det norrsken.
Därför kommer chanserna att se norrsken
öka de närmaste åren. 

 

Oftast kan man bara se norrsken
väldigt långt norr ut.
Men nu när solen är mer aktiv
kan man få se norrsken även längre söderut. 

 

Jim Gage är expert på astronomi.
Han säger att det var ungefär 20 år sen
solen var så aktiv som den är nu.
Jim Gage tror att norrsken
kommer att vara vanligare i sex, sju år framåt.

 

 

Här kan du se när Rymdstyrelsen
berättar mer om norrsken:

 

Veckans fördjupning: Norrsken

 

Partiklar från solen

Norrsken är ett ljusfenomen på himlen.
Skenet kan vara rött, blått eller grönt
och rör sig över natthimlen.
Norrsken finns året runt,
men ju mörkare himlen är
desto större chans är det att se det. 

 

Norrsken skapas när partiklar från solen
krockar med jordens atmosfär.
I jordens atmosfär finns nämligen
andra partiklar.
Det är när jordens atmosfärs partiklar
krockar med partiklarna från solen
som det blir norrsken.  

Borealis och australis

Solpartiklarna som kommer till jorden
åker till jordens två poler. 
Det finns en pol längst i norr
och en längst i söder.

 

Ju närmare en av polerna man är
desto vanligare blir det med norrsken.
Fast om man är vid sydpolen
kallas det förstås sydsken. 

 

Det finns också två latinska namn
för ljusfenomenet norrsken och sydsken.
Det heter aurora borealis för norrsken
och aurora australis för sydsken. 

Norrsken vanligare nu

Ibland blir solen mer aktiv.
Det betyder att den ger ifrån sig
mer partiklar än vad den brukar.
Så är det just nu och
kommer att vara de kommande åren.

 

Att det kommer så mycket partiklar från solen
gör så att norrskenet nu kan ses längre söderut i Europa.

 

Partiklarna från solen kommer att öka fram till år 2025.
Var du än bor i Sverige har du därför
en chans att se norrsken de kommande åren.

Blått norrsken på himlen.
Norrsken kan ha olika färger. Foto: Pixabay

Sillar och rustningar

Norrsken har alltid funnits.
Men vi människor har inte alltid
förstått vad det beror på.
Människor har under historien
hittat på olika förklaringar till
varför himlen skiner ibland på natten. 

 

På vikingatiden till exempel
trodde människorna att norrsken
var glansen från valkyriornas rustningar.
Valkyriorna var kvinnliga krigare
i den nordiska mytologin. 

 

Svenska fiskare har också trott
att norrsken var reflektionen från stora sillstim
som simmade i haven. 

 

Men nu vet vi alltså att norrsken beror på
partiklar från solen som krockar med vår atmosfär.